Familjen Alms årskrönika 2017

När folk frågar hur det är brukar Kersti  svara ”samma man, barn, hus, jobb och bil och det är bra!”. Och det är verkligen bra. Om vi får behålla samma i många år till så är vi nöjda. Utom bilen då. Den kan vi tänka oss att byta. Den funderar vi faktiskt på att byta snart.



Det senaste året har vi inte gjort några stora revolutioner. Allting är mest trevligt. Det som gör livet allra trevligast är familj, vänner och bra jobb (och Champagne...). Därför har vi försökt träffa så många vi orkar. Middagar, fikor, promenader i stad och skog, syjuntor, Warhammerkvällar, rollspel, bröllop, studentfirande; familjens aktiviteter är varierade. En av Cackes favoriter var ölresan till Belgien i våras. Där kombinerades intresse för öl med goda vänner. Det kan inte bli bättre. En annan favorit är familjens bilresa ner till Tyskland, Belgien och Frankrike där vi lyckades kombinera ett fördelsedagsfirande i Burg (norra Tyskland) med ett i Hamburg och ett i Frankrike, och dessutom fick vi en massa Champagne tillsammans med vänner. Kersti överraskades på sin födelsedag av karlar i monokromatiska kläder. Livet blir inte mycket bättre än så.

Huset har blev lite bättre även 2017. Två tillbyggen i form av muckelhus är väl den mest synbara förbättringen. Dock har vi till vår förvåning konstaterat att vi umgås med folk som är så vuxna att de inte vet vad ett muckelhus är. Om ni kommer hem till oss och tittar så kan vi berätta mer och bjuda på Champagne... Serveringsgången och ölkällaren har också fått lite färg även om det inte märks så mycket.

   

Axel är 16 år och går i första ring på gymnasiet, teknisk linje med inriktning på IT på Polhem i Lund. Han trivs som fisken i vattnet. Att cadda är roligt, kemi är roligt, teknik är roligt, ja det enda som inte verkar roligt är tyska. Antalet gitarrer på hans rum ökar ständigt. I somras gick han gitarrbyggarkurs i Stockholm och byggde en himla fin gitarr med lock i vattrad lönn. I somras hade han också sitt första sommarjobb. Han är numera expert på att ta bort intorkat tuggummi under matsalsbord och skolbänkar.


Johan är 14 år och går i åttonde klass. Han har börjat tycka att skolan är OK, och han planerar nu för hur han ska gå vidare på gymnasiet. Något tekniskt eller naturvetenskapligt blir det, men det finns ju en del att välja på. Han spelar fortfarande valthorn, och har nu blivit så stor och stark att det är han som är ute och går med valthornet och inte tvärtom. Den stora hobbyn just nu, eller åtminstone den dyraste, är att bygga drönare. Med tanke på att en riktigt bra hobby ska ta all ens tid och alla ens pengar, så ligger drönarbygge bra till. 

Kersti fyllde 50 under 2017, men firade ju redan 2016 tillsammans med Cacke. De grå håren har gjort sitt inträde, barnen växer om en, synen blir sämre och hörseln också. Det betyder att alla i familjen är starkare än Kersti så hon slipper bära. Hon tycker att allt runtomkring ser vackrare ut och låter mindre illa för varje år som går. Hur bra som helst! Kersti jobbar fortfarande på PHI. Det här året har bjudit på färre resor och mer statistik och manualskrivande, men lite USA, England, Frankrike och Skottland har det hunnit bli.

Cacke är kvar på Axis. Året har gått i radarns tecken, och Cacke är nu en av Axis radarexperter. Axis nya produkt heter D2050-VE och han har fått hålla alla möjliga fördrag för att övertyga folk om radarns förträfflighet. Han har skaffat sig en ny hobby och han har nu tillverkat tre batcher öl. Inte helt vetenskapligt och det är nog ganska garanterat att det inte går att återupprepa ett recept. Han har fortfarande inte hunnit bli omvuxen av Johan, men snart händer det...

Året avslutades med en resa till Cackes tre kusiner i USA. Där kunde vi konstatera att minus sju grader och snålblåst inte är ett optimalt sightseeingväder. Bilden visar familjen framför Lincolnmonumentet i Washington D.C.


Cacke, Kersti, Axel och Johan.

Home

Senast uppdaterad: 5 mars 2018